Påsken – snart är den här. Varför finns den? Vad betyder den? Hur kan den firas? Häng med på en resa 3 500 år tillbaka i tiden!
Det judiska folket hade hamnat i fångenskap och slaveri i Egypten, och deras nye ledare Mose gjorde stora ansträngningar för att förmå farao att låta dem utvandra till sitt eget land. Det krävdes till slut en stor intervention av Gud, som skickade tio olika plågor över Egyptens folk för att tvinga farao att släppa israeliterna. Den tionde plågan innebar att en dödsängel skulle gå förbi alla hus, och döda den förstfödde. Men Gud instruerade israeliterna att stryka blod på sina dörrposter. Då skulle dödsängeln skona eller gå förbi detta hus. Och det hebreiska ordet pasach (eller pesach) betyder just det: skona, gå förbi, och ordet blev sedan på svenska påsk. Resten av historien kan vi hoppas över i detta sammanhang, det slutade i alla fall lyckligt: Mose uttågade med sitt folk under stor dramatik.
Det är lätt att förstå att judarna därmed fick påsken som en mycket stor högtid till minne av deras uttåg ur Egypten – Exodus.
Och vidare i historien, men nu bara 2 000 år tillbaka. Ungefär år 33 for Jesus till Jerusalem för att fira påsken. Och den historien kan de flesta. Jesus kom till Jerusalem på söndagen (numera firad som Palmsöndagen), åt sin måltid med lärjungarna på torsdagen, och han förråddes av Judas Iskariot och greps senare på kvällen. Efter en kort rättsprocess på fredagen, korsfästes han på eftermiddagen och begravdes samma eftermiddag för att sedan återuppstå från de döda på söndagsmorgonen.
Det kristna firandet av påsken satte länge sin prägel på livet i Sverige. Ända fram till 1969 var det förbjudet att hålla restauranger och nöjesställen öppna. Sverige hade ju statskyrka, och det förväntades att alla tog det lugnt och försiktigt på långfredagen – inga skratt i onödan. Men på söndagsmorgonen bröt alla ut i jubel, och firade att Jesus hade besegrat döden.
Det börjar bli ont om religiösa människor i västvärlden och inte minst i Sverige. Men kanske kan det höra till allmänbildning att veta något om påsken i alla fall, så nu vet du det.
Påsken idag – vad gör vi med den?
Påsken är för de flesta av oss tömd på sitt religiösa innehåll. Den har gått från en lång period av späkelse inför firandet av uppståndelsen till att vara en långhelg som vi kan fylla efter eget tycke och smak. Det har blivit ett fem dagar långt uppehåll – skärtorsdagen till och med annandagen – då knegandet helt avstannar och vi kan göra annat i de allt ljusare dagarna: åka skidor, fixa med trädgården, sommarstället eller båten eller bara ta det lugnt med familj och vänner; inte illa det heller.
För traditionerna vidare Vad vore vi utan traditionerna? Alla har vi minnen, oftast positiva, av barndomens helger och hur det firades. Det festligt dukade bordet med vackra blommor, som tulpaner eller påskliljor, något gott att äta och en trevlig familjesamvaro – finns det något bättre sätt att umgås? I dessa tider kanske vi inte kan dra på för fullt med många inbjudna men att sätta sig ner vid en bestämd tidpunkt och äta tillsammans, det har i årtusenden varit en av människans stora riter.
Vi använder cookies för att optimera din webbplatsupplevelse. Genom att interagera med vår webbplats samtycker du till vår användning av cookies. Läs villkor
